Finns det några lärdomar att dra redan efter sju omgångar? Kanske se en begynnande trend som har förutsättningar att hålla i sig? PL-Guide gör ett försök.

Att dra slutsatser efter sju omgångar är som att skriva memoarer redan i tjugoårsåldern, det vill säga det som hänt hittills ses ur ett rätt omoget och navelskådande perspektiv. Å andra sidan produceras en hel del memoarer av unga fotbollsspelare som knappt sett annat än träningsanläggningar, så varför inte försöka dra slutsatser efter blott sju omgångar i Premier League.

Här följer några omogna reflektioner:

Toppklubbarna drar redan

Oroväckande många storsegrar hittills. I alla fall för de som hoppas att det ska dyka upp någon utmanare i stil med Leicester City. Inte minst Manchester United har lyckats med stora siffror, trots att spelet inte alltid motsvarat de överlägsna segrarna. Är det ett tecken på att toppklubbarna – de med astronomiska resurser – är på väg att stänga fönstret för de mindre klubbarna att ta sig in? Åtminstone för denna säsong. Än så länge har Burnley slagit en försiktig liten kil på sjätteplats, strax före Liverpool FC. Men det är nog bara en fråga om några matcher innan det förväntade sex topplagen lämnar övriga bakom sig.

Peps lagbygge är redo, men inte fulländat

Ifjol startade City lysande, men sedan punkterades ballongen och utfallet blev sämre än klubbens stora ambitioner. Ännu håller ballongen, och inte bara det, den flyger majestätiskt över allt och alla. Kan det vara så att Pep Guardiolas lagbygge äntligen är redo för ligatitel och en resa i Champions League? Ifjol höjdes röster om att hans spelidé var passé, men nu tycks det som om det bara handlade om tålamod innan bygget var klart. Segern mot toppkonkurrenten Chelsea nyligen imponerar, då det är just den typen av spelidé som haft förmågan att punktera Citys ballong. Lagbygget är dock inte fulländat, då det fortfarande finns tydliga svagheter i försvaret, men det kanske inte krävs fulländning för att bli bäst i England och – kanske – i Europa?

Same old med Arsene Wenger

Uträknad. Studsar tillbaka. Tappar lite igen, när han närmar sig. Och allt slutar med en besvikelse i ligan, men som plåster på såren kanske man nyper någon cuptitel, vilket ger Arsene Wenger ytterligare lite tid. Mönstret är detsamma. Säsong efter säsong och efter sju omgångar följs manuset till punkt och pricka. Just nu på en femte plats, fast utan att egentligen kännas som ett hot mot Manchester-klubbarna, Chelsea och Tottenham. Trots att det ju inte skiljer så mycket poängmässigt. Samma poäng som fyran Chelsea och en pinne bakom Spurs. Men ändå känns det så långt ifrån… Kan Wenger ändra på det?

Jürgen Klopps spelidé kommer inte lyckas i år, heller

Det handlar om energi och fokus utöver det vanliga. I match efter match. Klopps taktik bygger på det, kanske mer än något annat lag. När det stämmer, när spelarna orkar, så kan magi uppstå, men frågan är hur det håller under en hel säsong och om taktiken kanske börjar passera bäst-före-datum? Många menar dessutom att det krävs betydligt starkare backar individuellt sett. Frågan är om det ens är möjligt att få tag på en sådan backuppsättning?

Ronald Koeman är en bluff

Med tuff stil och fast hand tog han över ett Everton som förvirrat sig in i en spelidé under Roberto Martinez som visserligen var vällovlig, men knappast effektiv nog att leda till några titlar. Den fasta handen har hittills resulterat i spelare som tappat självförtroendet eller kommit på kant med holländaren. Ideliga skiftningar i uppställning och taktik, vilket allt mer handlar om aggression, kamp om andrabollar och ett rakt spel, vilket i sig blir lite problematiskt då Everton misslyckades med att värva en reslig center som i sig är en nyckelfigur i ett rakt spel. Koeman börjar likna vid en Tony Pulis, fast utan förmågan att täppa till bakåt och få spelarna att utföra prestationer utöver deras kompetens. Med andra ord en dålig Pulis, men än längre ifrån den manager vars uppgift är att lyfta Everton mot högre höjder. Är han en bluff eller är det bara en känslig fas i ett ambitiöst lagbygge?

Harry Kane är The Real Deal

Han ser ju inte direkt ut som en gudabenådad fotbollsspelare. Ja, eller han ser ju inte ut att vara dålig heller… Men mål kan han göra och det gör han mest hela tiden med en jämnhet som är oerhört få förunnade. Men det är lite av kärnan i Harry Kanes fotbollsspel. Stjärnstatusen visas på plan genom antal mål, vilket leder till att man nästan alltid tenderar till att underskatta honom. Han är helt enkelt The Real Deal, det vill säga den där strikern som alla lag önskar och som är så svår att få tag på. Han som aldrig slutar göra mål, jag förutom i augusti då…

Ta det lugnt och nyktert i bilen

Sergio Agueros taxifärd i Amsterdam gav brutna revben, vilket kanske inte sätter käppar i hjulen för Manchester Citys hysteriska form, men väl Agueros chanser att vinna skytteligan, då Harry Kane och Romelu Lukaku knappast trycker på bromsen i målgörandet. Lägg därtill Wayne Rooneys fyllekörning som gav stora böter, plats i brottsregistret och – med tanke på att han skjutsade en kvinna som inte var hans fru – problem med äktenskapet. Efter det har det ju gått riktigt uselt för Everton och Rooney placerades till och med på bänken i den senaste Premier League-matchen. Så omoraliskt eller olycksaligt bilåkande bör undvikas framöver och förhoppningsvis endast prägla en sammanfattning av de sju första omgångarna.

Det svänger fort – Marouane Fellinis come back

Den utskrattade är tillbaka. Plötsligt gör han mål och nytta igen efter att under hela sin United-tid fått höra att han inte är god nog åt storklubben. Allt tack vare skadan på Paul Pogba. Faktum är att det går så pass bra att det till och med går rykten om att han strävar efter en rejäl löneförhöjning och nytt kontrakt. Ett kontrakt som ska spegla hans växande betydelse för laget. Nu är det visserligen icke särskilt trovärdiga The Sun som påstår att Fellaini vill höja lönen från ”magra” 80 000 pund i veckan till 130 000. Så det ska tas med en stor nypa salt, kanske till och med som något påhittat, men en sak är säker – det svänger fort i fotbollens värld.

Nu återstår endast att följa utvecklingen i kommande sju omgångar för att se om dessa något förhastade försök till lärdomar har någon bäring överhuvudtaget.